Valåret 2026 - Politik i skolfrågor

Motion 2024/25:2226 av Johanna Rantsi (M)Nationell plan för särskilt begåvade elever





Förslag till riksdagsbeslut.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge Skolverket i uppdrag att ta fram en nationell strategi och nationell handlingsplan för att utveckla och främja särskilt begåvade elevers lärande och mående och tillkännager detta för regeringen.

Motivering
Alla elever ska utmanas i skolan och alla elever ska få möjlighet att nå sin fulla potential. Trots det hamnar särskilt begåvade elever ofta i skymundan. Givetvis behöver elever med svårigheter och därmed behov av särskilt stöd och speciella anpassningar fortsatt få detta. Men särskilt begåvade elever och högpresterande elever har samma rätt att få nå sin fulla potential som vilken annan elev som helst.

I granskningar 2014 och 2018 konstaterar Skolinspektionen att det ofta saknas verktyg och strategier för att stimulera särskilt begåvade elever och att det finns stora brister gällande ledning och stimulans för dessa i skolan. Alla elevers möjlighet till utveckling bör stärkas. Likväl som elever i behov av särskilt stöd har rätt till åtgärdsprogram så borde samma motsvarighet gälla särskilt begåvade elever och deras utmaningar och stimulans.

Motion till Avesta kommun angående barn och elevers lärande och personlig utveckling.

Vänsterpartiet anser att det saknas rutiner och dokumenterade handlingsplaner för att uppmärksamma barn med olika former av begåvningar. Det kan handla om särskild intellektuell begåvning eller begåvning inom konst och musik samt särskilda utvecklade förmågor inom idrott och teknik eller inom annan begåvningsdomän. Särskilt begåvade barn behöver inte alltid vara högpresterande barn, det är viktigt att fokusera på barnets lärande och inte prestation. En del barn kan pga. understimulans uppfattas eller blir feltolkade som ett oroligt eller bråkigt barn. Det är därför av vikt att det finns utarbetade rutiner för kartläggning av elevens kunskapsnivåer och arbetssätt. Det är vidare viktigt att kartlägga de pedagogiska metoder som används och redovisa hur skolan i stort organiserar sin verksamhet för att ge varje barn individuellt stöd samt att kartlägga hur resurserna för pedagogiskt stöd är fördelade. För att de enskilda eleverna skall få individanpassat stöd krävs att pedagogerna har möjlighet att delta i fortbildningsinsatser för att möta dessa barns behov.

I Avesta kommun finns det barn som inte ser skolan som den plats där de vill vara och där de kan utvecklas. Vänsterpartiet vill att skolsociala teamet utvecklar sin verksamhet genom att skapa rutiner för systematisk kartläggning av elever med särskilda behov av pedagogiskt stöd. Det är värdefullt att det finns upprättade rutiner för att samla data. För att skapa kunskapsbaserade strukturer krävs ett systematiskt arbete.

I Avesta kommun finns 140 barn som är så kallade hemmasittare eller skolvägrare, dessa barn uppmärksammas pga. stor frånvaro. Det saknas en övergripande redovisad kartläggning av dessa barns problem, lärande och begåvningsdomäner. Vidare saknas en sammanställning av vilka insatser som barnen har erbjudits, tackat ja till och hur insatsen har fungerat. Vänsterpartiet anser att skolsociala teamet får till uppgift att genomföra årliga studier av gruppen barn som skolvägrar med stor frånvaro vars syfte är att kartlägga elevernas lärandestrategier och olika begåvningsdomäner samt att redovisa insatser och resultat av dessa på aggregerad nivå som ett led i en kunskapsbaserad verksamhet.


Vänsterpartiet vill att Bildningsstyrelsen tillser att skolan som organisation är kunskapsbaserad och

• Att det upprättas studier som har till syfte att redovisa en samlad bild av elevers begåvningsdomäner och stödinsatser.
• Att det skapas rutiner för kartläggning av elevens kunskapsnivå och arbetssätt
• Att det finns en samlad bild av de pedagogiska metoder som används samt att kartlägga hur resurserna för pedagogiskt stöd är fördelade
• Att ekonomiska medel avsätts för pedagogernas fortbildning
• Att skolsociala teamet får till uppgift att utföra studier om elevgruppen enligt ovan
• Att brister och behov redovisas med förslag till åtgärder för att ge eleverna stöd för individuellt lärande och personlig utveckling.

För Vänsterpartiet den 15 oktober 2024

Pia Aronsson Ulf Bengtsson

Referenser:
Kullander Anita (2024), inslag i SVT nyheter Dalarna som sakkunnig psykolog.
Skollagen (2010:800) Kapitel 3, Barns och elevers utveckling mot målen, 2 § Lag (2022:146).
Stålnacke Johanna (2015) Särskilt begåvade elever se avsnitt 1.2 Särskilt begåvade barn i skolan, stödmaterial, Skolverket.

Länk till inslaget i SVT som nämns som referens:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/sa-vet-du-att-ett-barn-ar-sarskilt-begavat-psykologen-anita-kullander-forklarar