Anita Kullander leg. psykolog

Denna sida är skrivskyddad. Du kan titta på källkoden, men inte ändra den. Kontakta administratören om du anser att du bör kunna ändra sidan.
====== Kan man vara särskilt begåvad och ha en npf-diagnos (neuropsykiatrisk diagnos)? ======

**Kort svar: Ja!** {{ :boken_-_utanfoer_ramarna_titelblad.png?200|}}\\ 

Särskilt begåvade barn kan ha en npf-diagnos - men den kombinationen är extremt ovanlig. Forskningen anger att c:a 5% av befolkningen (oavsett begåvningsnivå) har en npf-diagnos. Rent statistiskt borde det alltså vara väldigt få som är både särskilt begåvade och har en diagnos (2E - Twice exceptional - Dubbelt exceptionell). Dvs. om 5% av befolkningen är särskilt begåvade och 5% av dessa har en npf-diagnos så blir det inte många. Av 1000 personer är 50 särskilt begåvade och då blir det c: 2,5 personer som är 2E.

Min erfarenhet är att de allra flesta pedagoger, psykologer och läkare (med några få gyllene undantag) saknar adekvata kunskaper om särskild begåvning. En del har inte ens hört talas om fenomenet. I den ordinarie utbildningen till psykolog och läkare nämns inte särskild begåvning. Inte heller i pedagogutbildningen - inte ens i utbildningen till specialpedagog. 

==== Feldiagnostisering ====

För den oerfarne (okunnige) så kan särskild begåvning likna npf-diagnoser. [[Feldiagnostisering]] är därför inte ovanligt, tyvärr. I min bok [[e-bok-utanfor-ramarna-2018]] finns tabeller (hämtade från forskningen) som jämför egenskaper hos särskilt begåvade som kan se ut som diagnoserna ADHD eller Autism. Det finns alltså bedrägliga likheter som gör att den oerfarne kan ställa fel diagnos.

Det är ytterst bekymmersamt att det finns psykologer och läkare som anser att särskilt begåvade barn (och vuxna) som vantrivs i skolan eller i övrigt har problem med att anpassa sig efter rådande normer, med stor säkerhet har en diagnos. \\ 

**Inget kan vara mer fel. Att så enkelt kategorisera och diagnostisera grupper av individer är oetiskt!**

Feldiagnostisering även efter utredning är tyvärr ett problem som kan få oanade konsekvenser både i form av felbehandling (felmedicinering) och att skolan lägger fokus på diagnosen och glömmer den särskilda begåvningen. Individen far illa psykiskt av att inte rätt förstås av sin omgivning. 

[[https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/sarskild-begavning/|SPSM]] väljer att bara presentera särskild begåvning under 2E, vilket ger tydliga tecken på deras inställning. Jag anser det anmärkningsvärt och mycket bekymmersamt att en myndighet samlar särskild begåvning och npf-diagnos under samma rubrik!

[[Gunilla Gerland]] skriver om detta i sin blogg från 2016 [[https://www.facebook.com/notes/gunilla-gerland/särskilt-begåvade-barn-2e-och-npf-både-och-antingen-eller/1008919065809917/|Särskilt begåvade barn, 2E och npf – Både – och? Antingen – eller?]] 

**Se vidare:** \\ 
[[fordelar-nackdelar-npf|Fördelar och nackdelar med neuropsykiatrisk diagnos (npf) ]]\\ 
[[e-bok-utanfor-ramarna-2018|e-boken Utanför Ramarna]] \\ 
[[https://open.spotify.com/episode/4Eoks0NwGTG33aB9iNRx9X?si=m_6005t7Qgihimz0dEQsDQ&nd=1&dlsi=a269b9f22fd346f1| Pia Rehn i en podd på Spotify om 2E Twice Exceptional]]\\ 

----
{{:stjarna_svart_ram.png?70 |}}
"Sonen 4,5 år (började läsa vid 3 år) sitter och tittar på ketchupflaskan på matbordet. \\ 
”Mamma, man blir tjock av ketchup!” \\ 
”Jaaaa? Hur vet du det?”\\ 
”Det står på flaskan att det innehåller förtjockningsmedel.”
----