Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- fordelar-nackdelar-npf [2022/04/09 07:15] – anita
+++ fordelar-nackdelar-npf [2024/05/30 09:47] (aktuell) – anita
@@ Rad 12: / Rad 12: @@
 **Skolan får dock inte [[anmal-rektorer-diagnos|kräva diagnos]] för att sätta in adekvata stöd-åtgärder.**
+**Från skolverkets hemsida:**
+"Måste en elev ha en diagnos för att få extra anpassningar eller särskilt stöd?
+Nej. En diagnos, till exempel språkstörning, dyslexi, dyskalkyli eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) som adhd eller autismspektrumtillstånd (AST), får aldrig vara ett villkor för att en elev ska få stöd i skolan. Omvänt innebär en funktionsnedsättning inte att eleven per automatik är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd.
+Det som avgör om en elev har rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd är om det kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Rätten till extra anpassningar eller särskilt stöd påverkas inte av en eventuell diagnos."
 **En diagnos kan innebära flera negativa saker:** \\
@@ Rad 25: / Rad 33: @@
 [[feldiagnostisering|Är det vanligt att särskild begåvning feltolkas som npf-diagnos?]] \\
 [[e-bok-utanfor-ramarna-2018|e-boken Utanför Ramarna med bla bedrägliga likheter och olikheter mellan särskild begåvning och diagnoser]] \\
-[[Behövs en diagnos eller inte?]]\\
+[[Behovs en diagnos eller inte?|Behövs en diagnos eller inte?]]\\
-[[https://www.bup.se/fraga-bup/Fragelistning/2019/11/14936v3/|Fråga BUP: Vad det finns för fördelar/nackdelar med att göra en utredning?]]
+[[https://www.bup.se/fraga-bup/Fragelistning/2019/11/14936v3/|Fråga BUP: Vad det finns för fördelar/nackdelar med att göra en utredning?]]\\
+[[Diagnoser och yrkesval]]