Anita Kullander leg. psykolog

Denna sida är skrivskyddad. Du kan titta på källkoden, men inte ändra den. Kontakta administratören om du anser att du bör kunna ändra sidan.
====== Identifiering av elever med särbegåvning som underpresterar i NO ======

Självständigt arbete i naturorientering, teknik och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå

Identifiering av elever med särbegåvning som underpresterar i NO\\
Identification of gifted students who underachieve in primary science\\

Emma Åström Boss


Förord\\
Följande uppsats har skrivits inom ramen för grundlärarutbildningens kurs Självständigt arbete i
fördjupningsämnet på grundnivå på Malmö Universitet. Målet med kursen är att göra en kunskaps-
översikt genom att utreda ett problem, genom att sammanställa och granska vetenskapliga texter
och andra rapporter.

Jag vill tacka mina barn för inspirationen att utreda hur alla elever, oavsett inlärningsförmåga, kan få
bästa möjliga skolgång.

1 Sammandrag\\
Vissa elever anses ha en så hög inlärningsförmåga att de behöver anpassning i skolan. Av
någon anledning verkar det vara svårt för lärare att identifiera dessa elever. Om eleverna
dessutom underpresterar, vilket gör att det utåt sett kan uppfattas som att de fått utma-
ningar på rätt nivå, blir det ännu svårare. Syftet med den här kunskapsöversikten är att göra
en sammanställning av olika metoder som lärare kan använda för att identifierar dessa ele-
ver, som underpresterar samtidigt som de har en särbegåvning, samt att reda ut definition-
erna kring vad särbegåvning är. I en informationssökning har artiklar, böcker, konferensbi-
drag och rapporter inhämtats både från svenska och utländska databaser samt sekundär-
sökningar. Variationer av sökorden definition, särbegåvning, identifiering, underpresterande, naturori-
enterande ämnen och mellanstadiet har använts. Resultaten från sökningarna angående identifie-
ring blev, i slutändan, en utarbetad definition av hur särbegåvning kan definieras: Den elev
anses särskilt begåvad som tillhör de 5% elever som i unga år har potential att lära sig i en
snabbare takt än sina jämnåriga klasskamrater i minst ett av skolämnena. Denna definition
användes för att beskriva den elev som ska kunna hittas av olika identifieringsmodeller. De
modellerna som artiklarna beskriver är att man kan hjälpa lärarna få en vana av vad de ska
vara observanta på, man kan kartlägga eleven och man kan göra utredningar. Slutsatsen
dras att de identifieringsmodeller som idag anses kunna hitta elever med särskild begåvning,
enligt definitionen, som underpresterar är; att ge lärare analysverktyg, att titta tillbaka på
prestationer vid skolstart samt att testa elevers begåvnings - och inlärningsförmåga inom
ramarna för en vanlig NO-lektion. Årskurs 4 anses vara en bra ålder att försöka hitta un-
derpresterande elever i. En annan slutsats som dras är att forskning och information kring
underpresterande elever med särskild begåvning i svenska skolan är knapphändig och bör
utökas