sarbegavade-har-ocksa-ratt-till-en-bra-skola-gp-20190319
Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
Börjar medFöregående version.Nästa version. | Föregående version. | ||
sarbegavade-har-ocksa-ratt-till-en-bra-skola-gp-20190319 [2020/10/22 13:39] – anita | sarbegavade-har-ocksa-ratt-till-en-bra-skola-gp-20190319 [2022/01/15 11:06] (aktuell) – anita | ||
---|---|---|---|
Rad 1: | Rad 1: | ||
- | GÖTEBORGSPOSTEN | + | ====== |
- | 190319 | + | < |
- | {{ : | + | <figure style=" |
- | Figure 1: Kanske sitter en framtida Nobelpristagare här? Bild: Christine Olsson/TT | + | </ |
+ | {{: | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | </ | ||
+ | Göteborgsposten 2019-03-19 | ||
+ | < | ||
+ | </ | ||
+ | </ | ||
+ | ====== Särbegåvade har också rätt till en bra skola ====== | ||
- | + | I Sverige har det länge funnits en föreställning om att de särbegåvade eleverna inte behöver | |
- | Särbegåvade har också rätt till en bra skola | + | |
- | LedareI | + | |
särskilda insatser, men en kunskapsnation kan inte behandla sin potentiella framtida | särskilda insatser, men en kunskapsnation kan inte behandla sin potentiella framtida | ||
Nobelpristagare så styvmoderligt. | Nobelpristagare så styvmoderligt. | ||
+ | |||
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal. | Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal. | ||
Alice Teodorescu | Alice Teodorescu | ||
- | Svensk skola dras med många problem. Ett som de sällan talas om är de understimulerade och | + | |
+ | **Svensk skola** dras med många problem. Ett som de sällan talas om är de understimulerade och | ||
särbegåvade eleverna. Det är nämligen lika viktigt att de särskilt begåvade får undervisning på en | särbegåvade eleverna. Det är nämligen lika viktigt att de särskilt begåvade får undervisning på en | ||
nivå som utmanar och utvecklar dem, som att de som har svårt i skolan får hjälp. I svensk skola har | nivå som utmanar och utvecklar dem, som att de som har svårt i skolan får hjälp. I svensk skola har | ||
Rad 17: | Rad 26: | ||
dessa två grupper med särskilda behov. Men barn och unga med hög intelligens har samma behov | dessa två grupper med särskilda behov. Men barn och unga med hög intelligens har samma behov | ||
av att bli uppmärksammande och undervisade som alla andra barn. | av att bli uppmärksammande och undervisade som alla andra barn. | ||
+ | |||
Omkring fem procent av eleverna i den svenska skolan kan kategoriseras som särbegåvade. Dessa | Omkring fem procent av eleverna i den svenska skolan kan kategoriseras som särbegåvade. Dessa | ||
elever kan vara svåra att upptäcka då deras förmåga inte alltid kommer till uttryck i höga betyg och | elever kan vara svåra att upptäcka då deras förmåga inte alltid kommer till uttryck i höga betyg och | ||
närvaro i klassrummet. Inte sällan är de uttråkade på grund av den understimulerande miljö som de | närvaro i klassrummet. Inte sällan är de uttråkade på grund av den understimulerande miljö som de | ||
befinner sig i. | befinner sig i. | ||
- | Gymnasieläraren och specialpedagogen Mona Liljedahl har författat den första pedagogisk- | + | |
+ | **Gymnasieläraren** och specialpedagogen Mona Liljedahl har författat den första pedagogisk- | ||
didaktiska boken i Sverige och enligt henne är det en paradox att Nobelprislandet Sverige | didaktiska boken i Sverige och enligt henne är det en paradox att Nobelprislandet Sverige | ||
internationellt gjort sig känt som ”ett u-land när det gäller särbegåvning”. | internationellt gjort sig känt som ”ett u-land när det gäller särbegåvning”. | ||
+ | |||
Varför det förhåller sig på detta vis, i ett land som säger sig vilja konkurrera med kunskap (inte med | Varför det förhåller sig på detta vis, i ett land som säger sig vilja konkurrera med kunskap (inte med | ||
- | låga löner), kan man bara spekulera kring. Sannolikt hänger synen på särbegåvning samman | + | låga löner), kan man bara spekulera kring. Sannolikt hänger synen på särbegåvning samman |
- | föreställningen om att kunskap och bildning är något exkluderande, | + | |
- | klyftor. I realiteten förhåller det sig precis tvärtom: kunskap och bildning är det som överbryggar | + | **Att missa** de särbegåvade eleverna innebär en stor förlust för såväl den enskilde som för samhället i |
- | just klyftor, det som möjliggör klassresor. | + | |
- | Att missa de särbegåvade eleverna innebär en stor förlust för såväl den enskilde som för samhället i | + | |
stort. Det är ett oförsvarligt slöseri av mänsklig kapacitet. Enligt Liljedahl mår många av de | stort. Det är ett oförsvarligt slöseri av mänsklig kapacitet. Enligt Liljedahl mår många av de | ||
särbegåvade barnen mycket dåligt då de aldrig får sina behov tillgodosedda. | särbegåvade barnen mycket dåligt då de aldrig får sina behov tillgodosedda. | ||
+ | |||
Detta har Kungsbacka kommun insett. Sedan en tid tillbaka drivs projektet Team som syftar till att | Detta har Kungsbacka kommun insett. Sedan en tid tillbaka drivs projektet Team som syftar till att | ||
hjälpa skolornas personal med att identifiera och stötta särskilt begåvade elever. Teamet består av | hjälpa skolornas personal med att identifiera och stötta särskilt begåvade elever. Teamet består av | ||
Rad 37: | Rad 48: | ||
några lektioner med de specifika eleverna, försöker ta reda på elevernas intresseområden samtidigt | några lektioner med de specifika eleverna, försöker ta reda på elevernas intresseområden samtidigt | ||
som de stöttar lärarna så att de bättre ska kunna möta eleverna. | som de stöttar lärarna så att de bättre ska kunna möta eleverna. | ||
- | Kungsbacka kommuns projekt ska utvärderas och revideras nästa höst men initiativet borde | + | |
+ | **Kungsbacka kommuns** projekt ska utvärderas och revideras nästa höst men initiativet borde | ||
inspirera Sveriges samtliga kommuner. Då många högbegåvade elever inte nödvändigtvis | inspirera Sveriges samtliga kommuner. Då många högbegåvade elever inte nödvändigtvis | ||
överensstämmer med bilden av ”duktiga elever”, kanske för att de är väldigt stökiga eller väldigt | överensstämmer med bilden av ”duktiga elever”, kanske för att de är väldigt stökiga eller väldigt | ||
Rad 43: | Rad 55: | ||
socioekonomiskt utsatta områden där problembilden kan vara svårhanterlig är risken stor att dessa | socioekonomiskt utsatta områden där problembilden kan vara svårhanterlig är risken stor att dessa | ||
barn blir osynliggjorda. | barn blir osynliggjorda. | ||
+ | |||
Skolan ska fungera som en dörröppnare, | Skolan ska fungera som en dörröppnare, | ||
Om Sverige vill framstå som en kunskapsnation, | Om Sverige vill framstå som en kunskapsnation, |
sarbegavade-har-ocksa-ratt-till-en-bra-skola-gp-20190319.1603373962.txt.gz · Senast uppdaterad: 2020/10/22 13:39 av anita