Diagnoser som räknas som npf är främst:
Självklart är det fördelar med en npf-diagnos OM den är så utmärkande att det behövs medicinering och/eller stöd från LSS (Lagen om Särskilt Stöd) för avlastning eller placering i särskild undervisningsgrupp. En npf-diagnos kan också göra att man som vårdnadshavare får bättre förståelse för sitt barn och anpassar sina krav och förväntningar.
Skolan får dock inte kräva diagnos för att sätta in adekvata stöd-åtgärder.
Från skolverkets hemsida: ”Måste en elev ha en diagnos för att få extra anpassningar eller särskilt stöd?
Nej. En diagnos, till exempel språkstörning, dyslexi, dyskalkyli eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) som adhd eller autismspektrumtillstånd (AST), får aldrig vara ett villkor för att en elev ska få stöd i skolan. Omvänt innebär en funktionsnedsättning inte att eleven per automatik är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd.
Det som avgör om en elev har rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd är om det kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Rätten till extra anpassningar eller särskilt stöd påverkas inte av en eventuell diagnos.”
En diagnos kan innebära flera negativa saker:
Se även:
Är begåvning en diagnos?
Kan man vara särskilt begåvad och ha en npf-diagnos (neuropsykiatrisk diagnos)?
Är det vanligt att särskild begåvning feltolkas som npf-diagnos?
e-boken Utanför Ramarna med bla bedrägliga likheter och olikheter mellan särskild begåvning och diagnoser
Behövs en diagnos eller inte?
Fråga BUP: Vad det finns för fördelar/nackdelar med att göra en utredning?
Diagnoser och yrkesval