Synen på begåvning
Del 1 av 6
Synen på begåvning och speciellt då särskilt hög begåvning, har minst sagt varit skiftande under decennierna och i olika kulturer. Allt från att hyllas och premieras till att misstänkliggöras och bestraffas. Alldeles för ofta sammanblandar man människovärde med funktionsuppsättning vilket inte alls är samma sak.
Kärt barn har många namn
Överbegåvad, geni, smart, plugghäst, intelligent, särbegåvad är bara några beteckningar som brukar
användas för att beskriva de elever som har lätt att lära. En annan uppdelning är Högpresterande
kontra Provocerande. Behovet av att hitta en gemensam beteckning för dessa elevers förmåga liknar
behovet av att definiera en diagnos. Att vara särskilt högt begåvad är ingen diagnos och behöver
därför egentligen inte vare sig något epitet eller checklistor på kriterier som ska vara uppfyllda. En
elev ska inte behöva uppvisa några IQ-intervaller eller gränsvärden, inga mini- eller max-värden
för att få stöd och stimulans att utvecklas optimalt.
Normalvariationen representerar 50% av individerna. På var sida om detta intervall finns de övriga 50% uppdelat i 25% under och 25% över. Alltså det finns lika många över normalvariationen som det finns under den.
Oavsett vad man kallar det, oavsett var man sätter gränsen för vad som räknas som över normalvariationen så beräknas det vara mellan 15-20% som kan antas tycka att det går för långsamt i skolan och de allra flesta av dessa kan tillgodogöra sig mer stimulans, acceleration och fördjupning i alla eller vissa ämnen. De mår också bra av det vilket märks i glada och nöjda elever som producerar även i ämnen som kanske inte var det populäraste.
Samtliga delar:
Del 1. Synen på begåvning
Del 2. Barn gör inte som vi säger - de gör som vi gör
Del 3. Piska eller Morot
Del 4. Sociala Sammanhang
Del 5. Skolan och Skollagen
Del 6.Våga fråga - orka Lyssna
Del 7. Hög intelligens hos andra kan vara narcissistiskt sårande
Se även:
Dokumentärfilm - IQ En kontroversiell historia svt play
Bevinglade ord
e-boken Utanför Ramarna
Filuren funderar:
Varför det är lagkrav på att begåvningssvaga elever ska få gå i särskola men också att särbegåvade måste gå i vanlig klass