Del 5 av 6

Den svenska skolan hedras av att alla, oavsett funktionsuppsättning, har skolplikt. Den obligatoriska skolan har länge haft två läroplaner; grundsärskolan och grundskolan. Även det frivilliga gymnasiet har den uppdelningen. Det är för oss självklart att anpassa undervisningen efter olika inlärningsförmågor. Kanske syns detta tydligast inom grundsärskolan där elever som uppnår grundskolans mål i något eller några ämnen också har rätt att få betyg utifrån grundskolans mål. Där är det självklart att elever inte hålls tillbaka i sin utveckling och man strävar hela tiden efter varje elevs högsta förmåga. Målet är maximal utveckling både akademiskt och socialt. Inkluderingen, dvs att undervisning anpassas efter de individer som ingår i gruppen i motsats till integrering där individen anpassas efter gruppen, är självklar och har i stort sett alltid varit det inom grundsärskolan. Det är också självklart att elever i respektive läroplan har olika inlärningstakt och under den 9-åriga skolan har man nått olika långt i sin utveckling. En högfungerande särskoleelev förväntas nå en kunskapsnivå som kan jämföras med grundskolans år 5 när den går ut år 9.

• Det borde vara lika självklart för en högfungerande elev i grundskolan att få betyg utifrån gymnasiets studieplan i ett eller flera ämnen som det är för en elev i grundsärskolan att få betyg utifrån grundskolans studieplan – förutsatt att man uppnått målen.

• Det borde vara lika självklart för en grundskoleelev att undervisas i ett eller flera ämnen på gymnasienivå om eleven har uppnått grundskolans mål för år 9 i aktuellt ämne

• Det borde vara självklart att särskilt högt begåvade elever har rätt att tenta av ämnen och snabbare få tillgång till högre studier.
  

• Det borde vara självklart att ingen elev hålls tillbaka och bromsas i sin utveckling oavsett vilken nivå det gäller.

Det är nu inte så och faktum är att skolan bryter mot skollagen oupphörligen. Hur kan det komma sig att trots Skolinspektionens kritik så fortsätter skolor att negligera åtgärder de blivit ålagda eller tom ljuger om eller förskönar verkligheten? Skolinspektionen gör ju inga uppföljningsbesök för att kontrollera att det man kritiserat har åtgärdats.

Skollagen
Den svenska skollagen är tydlig och lättolkad. Varje elev ska ha en individuell utvecklingsplan, varje elev har rätt att få stöd och stimulans att utvecklas optimalt utifrån målen och tom. längre än målen om eleven har förutsättningarna för det.
Lagen behöver alltså inte ändras utan efterlevnaden – vilket kanske är lättare sagt än gjort. Ingen metod är bättre än dess utförare – så löd min första rubrik. Lagen (metoden) är det inget fel på. Nu gäller det att få utförare (skolan) att följa den!

Samtliga delar:
Del 1. Synen på begåvning
Del 2. Barn gör inte som vi säger - de gör som vi gör
Del 3. Piska eller Morot
Del 4. Sociala Sammanhang
Del 5. Skolan och Skollagen
Del 6.Våga fråga - orka Lyssna
Del 7. Hög intelligens hos andra kan vara narcissistiskt sårande