ALARM är ett stadium som karaktäriseras av passivitet. Man är chockad, skrämd, oroad och känner sig maktlös över vad som hänt/händer.

När det gäller mobbning kan det ta sig följande uttryck: - Det är inte så farligt – tjejer i den åldern småtjafsar alltid; - Han skrattar ju så det kan inte vara mobbning; - Hon beter sig ju så knäppt så man förstår att hon blir utanför; - Han förstör ju varje lektion så man förstår att klasskamra-terna blir trötta på honom; - etc.etc.

I vissa fall så kan Alarm också resultera i åtgärder som är snabba, impulsiva och därför oftast inte heller lyckade.

Jag såg hur han mobbade honom så jag tog in honom i mitt klassrum och skällde ut honom. Han blev så rädd så han lär inte göra om det.

DIALOG För att häva denna passivitet måste man gå i dialog med varandra. Man måste prata om det man ser, det man hör andra berätta, det alla vet händer bland våra elever i skolan.

SAMHÖRIGHET Via dialogen uppstår en känsla av samhörighet. En känsla av att man inte är ensam i sina upplevelser, sina iakttagelser, sin kunskap och sin önskan att göra något

KRAFTSAMLING När man känner att man är flera som är lika oroade och lika angelägna om att något måste göras kommer också ”kraften” som påverkar viljan att göra något.

HANDLING Detta är det stadium då man planerar och genomför åtgärderna.

Om man känner att man fastnat i något av dessa stadier så måste man backa ett eller flera steg.

Gå i Dialog, känna Samhörighet, samla Kraft igen så att man orkar gå till Handling.

Se även:
Vägen till förändring
e-boken Utanför Ramarna
Att hålla på och bli psykolog