(kopia av deras pdf)

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK
Fastställt av Dokumentansvarig Mats Linde & Clas Wolke 2022-10-07

Vägledning - Särskilt begåvade barn och elever 2022-2023

Särskilt begåvade barn och elever behöver en undervisning som ger dem möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Skolans ansvar för att organisera en undervisning så att dessa behov kan tillgodoses står i styrdokumentens formuleringar om att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (Skollag 2010:800, kap 3 paragraf 2). Denna vägledning innehåller beskrivningar av hur särskilt begåvade barn och elever kan uppmärksammas och betydelsen av pedagogers kompetens av att möta och förstå dessa barn och elever. Vidare beskrivs hur undervisning kan differentieras genom organisation och innehåll för att stimulera särskilt begåvade barn och elever. Vägledningen vänder sig till pedagoger i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola och utgår från vetenskaplig litteratur och styrdokument för de olika skolformerna.

Vägledningens tre syften är att:
• Ge riktlinjer hur barn och elever med särskild begåvning kan uppmärksammas och bemötas.
• Beskriva hur undervisning av särskilt begåvade barn och elever kan differentieras, organisatoriskt och pedagogiskt.
• Beskriva de kompetenshöjande insatser som huvudmannen ansvarar för.

Vad som är en särskild begåvning är inte helt lätt att definiera och personer med särskild begåvning är olika. Flera definitioner av begreppet särskilt begåvad används numera litteratur i ämnet. En användbar definition för skolsystemet är att:
”Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga inom ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet. ” (Persson, 2015, s. 4)
En hög begåvning innebär inte enbart att den intellektuella utvecklingen går osedvanligt snabbt med hjälp av en god minneskapacitet, logisk klarhet och kognitiv snabbhet. Den kan även omfatta kreativitet, rättspatos, existentiell medvetenhet och känslighet (Kreger Silverman, 2016).
Särskilt begåvade barn och elever har ofta ett rikt och välutvecklat språk. Inte sällan har de lärt sig läsa tidigt och är goda läsare redan vid skolstart. Vidare har de lätt att förstå abstrakta resonemang och uppvisar en nyfikenhet inom domäner som inte är åldersadekvata. Existentiella frågor om livet, döden och framtiden intresserar och lockar dem. De kan vara perfektionister och hellre avstå från uppgifter än att de inte blir som de önskar (Kreger Silverman, 2016).
De förvånar ofta sina lärare genom att visa förmågor långt över sin ålder men särskilt begåvade är inte nödvändigtvis högpresterande och högpresterande barn och elever är inte alltid särskilt begåvade (Skolverket, 2019). Särskilt begåvade elever som inte har en fungerande skolsituation kan utveckla ett problematiskt beteende som går ut på att agera ut, spela pajas eller få utbrott. Andra sätt att hantera en understimulerande undervisning kan vara passivitet, undandragande och hemmasittande (Liljedahl, 2018). Därför är det betydelsefullt att särskilt begåvade barn och elever uppmärksammas, inte minst för dem själva.

De obligatoriska bedömningsstöd som numera används i skolväsendet kan bidra till att tidigt uppmärksamma elever som behöver särskilt stöd. De kan även användas för att uppmärksamma elever som behöver extra utmaningar. [ … ] Regeringen anser även att bedömningsstöden kan hjälpa till att identifiera elever som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt (Utbildningsutskottet, 2015).

Andra möjligheter är att kartlägga elevens kunskapsutveckling i skolan genom att göra en pedagogisk bedömning. En sådan kan med fördel göras av pedagoger på olika stadier och ämneslärare i samarbete med specialpedagog. I svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska finns bedömningsmaterial som exempelvis gamla nationella prov på Skolverkets hemsida. I andra ämnen kan bedömningen göras utifrån de kunskapskrav som finns i läroplanen (Skolverket, 2011). En pedagogisk bedömning kan även göras med prov som underlag och kan innebära att lärare får samarbeta med lärare på högre stadier för att hitta rätt nivå på proven. Syftet är att ge riktlinjer för undervisningens takt och nivå på innehållet (Kreger Silverman, 2016) men även att kartlägga elevens intressen och styrkor för att ge eleven stimulerande uppgifter (Liljedahl, 2018)5 (10)

Skolpsykologer kan men behöver inte göra begåvningsutredning av barn/elever som antas ha en särskild begåvning eftersom ingen diagnos eller utredning krävs för ge elever den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas optimalt (Skollag 2010:800, kap 3 paragraf 2).

Mycket troligt presterar barn och elever i miljöer där deras begåvning uppskattas (Kreger Silverman, 2016). Pedagogers bemötande och förståelse blir därmed betydelsefullt. Särskilt begåvade elever behöver precis som alla andra en skolmiljö som präglas av delaktighet och bekräftelse (Persson, 2015). Särskilt begåvade elever kan vara men är inte nödvändigtvis välfungerande. Därför blir det viktigt med pedagogers skicklighet att förstå och respektfullt bemöta elever med ett problematiskt beteende. Särskilt begåvade elever som inte får en stimulerande undervisning eller förståelse i skolan kan utveckla utåtagerande beteende i kombination med att de underpresterar (Liljedahl, 2018). En skicklig pedagog ser också till att differentiera undervisningen så att även särskilt begåvade elever får utmaningar som kräver en ansträngning. Risken blir annars att särskilt begåvade elever presterar på en hög nivå utan att behöva anstränga sig och därmed inte lär sig studieteknik eller att hantera motgångar (Pettersson, 2017).

Undervisning av särskilt begåvade elever kan organiseras och differentieras på olika sätt. Skolans styrdokument öppnar upp för flera alternativ men kräver ett ansvarstagande av huvudman, rektor, arbetslag och den enskilde pedagogen. En differentierad undervisning som tillgodoser varje elevs behov kräver insatser på alla nivåer i utbildningssystemet (Skolverket, 2019).

Barn och elever med särskild begåvning behöver både stöd och stimulans för att lära och utvecklas. Denna grupp elever följer oftast inte gängse progression i utbildningssystemet utan arbetar i en snabbare takt än sina jämnåriga (SKL, 2016). Acceleration kan även innebära att eleven hoppar över årskurser för att undervisas i en högre årskurs i ett eller flera ämnen under någon eller flera lektioner i veckan (Petterson & Wistedt, 2013). Acceleration kan även innebära att eleven helt flyttar upp en eller flera årskurser eller att elevens skolstart tidigareläggs (Liljedahl, 2018).

Tidig skolstart är en åtgärd som på ett icke ingripande sätt ger särskilt begåvade barn möjlighet till ett lärande på en högre nivå. Att hoppa över klasser tidigt har i forskning visat sig gynna elevers prestationer matematik och läsning men även mående och social utveckling. Val av tidpunkt för att hoppa över klasser är betydelsefull och forskning antyder att för flickor är en tidig insats viktigare än för pojkar. Orsaken är enligt forskning att pojkar mognar senare och insatsen kan bidra till utanförskap om den genomförs tidigare än årskurs 3. (Kreger Silverman, 2016).

Forskning visar att acceleration är ett genomförbart alternativ för dessa barn och elever både socialt och kunskapsmässigt. Särskilt begåvade elever som får arbeta och utvecklas i sin egen takt upplever i högre grad att de är socialt accepterade än de som inte fått samma möjlighet. En betydelsefull förutsättning är elevens egen önskan att hoppa över klasser. De elever som inte själv önskat att hoppa över årskurser har i högre grad sociala anpassningssvårigheter än de som accelererat utifrån eget önskemål (Kreger Silverman, 2016). Om eleven nått de kunskapskrav som minst ska nås i grundskolan upphör skolplikten och eleven kan fortsätta på ett nationellt gymnasieprogram (Skollagen, 2010:800. Kapitel 2 paragraf 14).

Att bilda undervisningsgrupper för särskilt begåvade elever ger möjlighet att få en undervisning tillsammans med andra som har liknande intellektuella förutsättningar. Denna lösning kallas i internationell litteratur för grouping (Petterson & Wistedt, 2013). Samspel med andra ökar lusten att lära och ger möjlighet att etablera kamratrelationer. En känsla av isolering och ensamhet är kännetecknande för särskilt begåvade barn och elever. Studier visar emellertid att elever som getts möjlighet att lära med jämbördiga i organiserade grupper inte skiljer sig åt vad gäller känsla av isolering från genomsnittliga elever (Kreger Silverman, 2016). En sådan organisation kan ske på kommunnivå men även på en skola.

Undervisning av högt begåvade elever kan ha berikande inslag och breddande. Berikande inslag är vad som kan liknas fördjupning i ämnesstoff eller ämnesförmågor. Berikning innebär att eleven får möjlighet till att fördjupa sig när det obligatoriska momentet redan behärskas. Det extra lärostoffet bör dock ha anknytning till elevens färdigheter och behov. Berikning kan bland annat innebära att eleven får arbeta med mer avancerade undervisningsmoment eller får göra ett fördjupningsarbete inom ett intresseområde. Särskilt begåvade barn och elever behöver en differentierad undervisning med uppgifter på en högre abstraktionsnivå och möjligheter att lära i sin takt. Vidare behöver de en undervisning av undersökande karaktär där öppna frågor undersöks och resoneras om (Liljedahl, 2018).

Språkundervisning kan exempelvis grunda sig i uppgifter som synliggör språkets dubbelheter och alternativa betydelser. Fokus bör ligga på att läsa texter och analysera dem utifrån underliggande budskap och utifrån flera aspekter. Läsundervisningen bör erbjuda en variation av texttyper såsom självbiografier, dikter, artiklar, sångtexter och noveller. Texterna kan beröra livsfrågor, innehålla humor och andras livserfarenheter (Skolverket, 2019).

I matematik kan arbete med att lösa öppna problem utveckla förmåga att kommunicera och resonera i ämnet. Lusten och drivkraften att lösa tankenötter, kluringar och gåtor kan ofta ses hos särskilt begåvade barn och elever. Mindre tid bör läggas på träning av att skriva snygga siffror (Skolverket, 2019) Berikande undervisning kan ges i klassrummet men även av en mentor som är särskilt ämnesdidaktiskt skicklig (Kreger Silverman, 2016).

En mentor kan även vara en samtalspartner som handleder eleven genom skolsystemet och både ger socialt stöd som akademiskt. En lärare som även har ett mentorsuppdrag mot eleven kan vara den som sätter mål för lärandet, ser över undervisningens nivå, anpassar uppgifter, läxor och bedömningsformer samt har övergripande ansvar för att organisera elevens skolgång (Liljedahl, 2018).7 (10)

Breddande undervisning kan innebära att undervisa om stoff som inte ingår i det centrala innehållet men som bedöms vara av den art att elevens lärande kan stimuleras och motivationen behållas (Petterson & Wistedt, 2013).

Att lärare, rektorer och skolor samverkar för att ge särskilt begåvade barn och elever en skolgång som medför både kunskapsmässig och social utveckling är tydligt. Lärare behöver en samsyn kring pedagogiska strategier för att uppmärksamma och nå elever som är särskilt begåvade. Rektorer behöver samverka för att öppna upp mellan årskurser, skolformer och högre utbildning. För att utveckla arbetet med att öka utbildningssystemets förmåga att tillgodose särskilda barns och elevers behov krävs fortbildning av skolledare och skolpersonal (Liljedahl, 2018).

A. Rektorer och biträdande rektorer
• FORM: Information och diskussion vid stadienätverk, en gång per år
• INNEHÅLL: Vägledningen och Skolverkets material -Studiepaket till stödmaterial om särskilt begåvade elever (Del 1 och 2) samt häftena 1:3
Organisatorisk och pedagogisk differentiering och 1:4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete
• ANSVARIG: Verksamhetsutvecklare och utvecklingslärare
• TIDSÅTGÅNG: 1 h
B. Förstelärare (nivå 2), utvecklingslärare och MSU
• FORM: Workshop vid utvecklingslärarmöte
• INNEHÅLL: Vägledningen och Skolverkets material -Studiepaket till stödmaterial om särskilt begåvade elever (Del 1, 2 och 3) samt häftena 1:1
Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna, 1:2 Särskilt begåvade barn i skolan och 2:1 Att undervisa särskilt begåvade elever
• ANSVARIG: Verksamhetsutvecklare och utvecklingslärare
• TIDSÅTGÅNG: 1,5 h
C. Förskole- och grundskolepersonal
• FORM: Information och diskussion vid möten med ämnes- och pedagogiska utvecklingsgrupper
• INNEHÅLL: Vägledningen och Skolverkets material -Studiepaket till stödmaterial om särskilt begåvade elever (Del 1, 2 och 3) samt häftena 1:1
Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna, 1:2 Särskilt begåvade barn i skolan och 2:1 Att undervisa särskilt begåvade elever
• ANSVARIG: Gruppledare för ämnes- och pedagogiska utvecklingsgrupper
• TIDSÅTGÅNG: 0,5 h (kortversion av B)
D. Förskole- och grundskolepersonal (inkl. lokal elevhälsa och SYV)
• FORM: APT-tid, konferenstid och/eller studiedagar
• INNEHÅLL: Skolverkets -Studiepaket till stödmaterial om särskilt begåvade elever (Del 1, 2 och 3) samt häftena 1:1 Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna, 1:2 Särskilt begåvade barn i skolan och 2:1 Att undervisa särskilt begåvade elever
• ANSVARIG: rektor/bitr. rektor, förstelärare
• TIDSÅTGÅNG: 3 h9 (10)

Kreger Silverman, L. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur och kultur
Liljedahl, M. (2018). Särskilt begåvade elever. – pedagogens utmaning och möjlighet.
Stockholm: Gothia fortbildning.
Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 22.
Stockholm: Skolverket.
Pettersson, E. & Wistedt, I. (2011). Barns matematiska förmågor − och hur de utvecklas. Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, E. (2017). Elever med särskild begåvning. Lund: Studentlitteratur
Pettersson, E & Wistedt, I. (2013). Barns matematiska förmågor – och hur de kan utvecklas. Stockholm: Studentlitteratur.
Persson, R. (2015). Tre korta texter om särskilt begåvade barn i den svenska skolan. LÄNK
Hämtad 7 oktober 2022.
SKL (2016). Vägledning för särskilt begåvade barn och elever 2016. LÄNK
Hämtad 7 oktober 2022.
Skolverket. (2019). Särskilt begåvade elever. Stödmaterial.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i- arbetet/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever. Hämtad 31 oktober 2019. Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.\\v Utbildningsutskottets betänkande 2015/16:UbU4, Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1. https://data.riksdagen.se/fil/BC28D88E-77C5-45F6-99A3- A5C49D59B440. Hämtad 31 oktober 2019.