Psykologtidningen 2016-02-09

AKTUELLT. 3 frågor till Leigh Jamison Rundkvist, student på psykologprogrammet termin 10 vid Karolinska institutet, föreläsare om särskilt begåvade barn och en av referenspersonerna till Skolverkets nya informationsmaterial om särskilt begåvade elever. Enligt Skolverket är cirka 5 procent av alla barn högbegåvade.
1. Vad ligger bakom ditt intresse för särskilt begåvade barn, – Jag är själv förälder till barn med så kallad särskild begåvning och har sett hur låg medvetenheten kan vara i skolorna på alla nivåer, även bland skolpsykologer, om de särskilda behov som dessa barn har. Under min praktik som skolpsykolog frågade jag runt bland kolleger och fann att bara ett fåtal var medvetna om dessa barns behov. Samtal med föreläsare på psykologprogrammet och kliniskt verksamma psykologer har antytt att kunskapen även är mycket ojämn inom barn- och ungdomspsykiatrin.

2. Vilka risker finns det om dessa barn inte upptäcks och får en anpassad miljö i skolan och i hemmet? – En del kan klara sig hyfsat men det gäller långt ifrån alla, och för vissa kan det gå riktigt illa. En del barn upplever att undervisningen går allt för långsamt och kan lätt bli rastlösa och tappa koncentrationen, och vid en utredning finns en risk att barnen felaktigt får diagnosen ADHD. De kan uppfattas som trotsiga eller skolvägra helt. En annan risk är att dessa barn inte fungerar bra socialt med sina normalbegåvade klasskamrater, de kan bli isolerade och kanske mobbade.

– En anpassad skolgång handlar om acceleration, att barnet får möjlighet till snabbare inlärning genom mer avancerade läromedel eller kanske genom att hoppa över en årskurs, det handlar om berikning i form av mer individuellt fördjupningsarbete utöver vad som står i läroplanen, och om umgänge med andra högbegåvade barn för att få fungera normalt utifrån sina förutsättningar i lekar och samspel. Det kan röra sig om minst en elev i varje klass.

3. Hur ska skolpsykologer agera för att upptäcka dessa barn?

– En del särskilt begåvade barn upptäcks genom höga prestationer på begåvningstest eller inom sina intresseområden. Andra kan ogilla testning eller underprestera av andra skäl och då får man lägga ett pussel utifrån hur barnet fungerar i hemmet och skolan; det kan handla om hur avancerat barnet resonerar, vilken typ av böcker det läser, hur uppfinningsrikt det leker, etc.

– Risken för feldiagnostisering av dessa barn omnämns ofta i litteraturen. Dessutom existerar en rad listor på hur särskilt begåvade barn ”är”, listor med begränsat vetenskapligt stöd. Som skol- eller barnpsykolog är det därför viktigt att skaffa sig goda kunskaper om dessa barn.

Läs mer: Skolverkets informationsmaterial om särskilt begåvade barn.
Leigh Jamison Rundkvists vetenskapliga artikel Misdiagnosis of ADHD/ASD in gifted children i Karolinska institutets öppna arkiv.

Skribent
Peter Örn