NYTORPS T-MODELL
- beskrivning av metoden
av Anita Kullander leg. psykolog, 2005.
Modellen fokuserar på att arbeta för tryggare, mer toleranta och empatiska elever och vuxna. Samtliga vuxna på skolan har ansvar för att mobbning och utstötning inte förekommer och att konflikter löses på ett respektfullt sätt. De vuxna måste uppträda på ett sätt så att de vinner elevernas förtroende så att eleverna söker hjälp av de vuxna när/om de inte klarar av en konflikt, eller annan otrygg situation. Varje tecken på mobbning, rasism, sexuella trakasserier, utstötning mm. tar vi på största allvar. Nytorps T-modell lyfter fram de vuxnas ansvar - arbetar ej förtryckande - informerar och samarbetar alltid med föräldrar.
KONFLIKTLÖSNINGSMODELLEN
Den modell för Konfliktlösning som skolan har arbetat fram bygger på det som egentligen är en bas i skolans och samhällets värdegrund. - respekten för varje enskild individ och samverkan med föräldrar:
- Ingen ska bli bedömd eller dömd utan att ha blivit hörd.
- Ingen utomstående kan veta vad som verkligen har hänt dvs. orsaken till en konflikt.
- Varje individ har rätt till sin egen upplevelse och känslomässiga reaktion på händelsen.
- Det är bara de som är i konflikt med varandra som kan lösa konflikten och det är bara de som kan avgöra när den är löst.
- Ett konfliktlösningssamtal med en vuxen närvarande ska ordnas snarast och föräldrar till inblandade elever ska alltid informeras, helst samma dag.
- Uppföljande samtal med samtliga inblandade elever hålls alltid.
- Konflikt mellan vuxen/personal och elev har rektor alltid ansvar för.
- Personalen, eleven och en förälder samt rektor träffas.
- Målet för all konfliktlösning är att uppnå en empatisk förståelse för respektive persons upplevelse och reaktion.
ANTIMOBBNINGSPLANEN
Nytorpsskolan har som målsättning att eleverna känner sig trygga. De ska kunna vända sig till oss vuxna med sina bekymmer och känna sig säkra på att vi lyssnar och tar deras oro på allvar – vi ska inte värdera deras problem.
Barnen är de enda som vet vad som egentligen händer på raster, på väg in och ut ur klassrum, i matkön osv. De är de enda som vet hur detta påverkar deras känsla av säkerhet och trygghet. Det är viktigt att eleverna känner sig trygga med oss vuxna så att de vågar berätta vad som hänt, vad de sett eller varit utsatta för. I skolans antimobbningsarbete så har man speciellt fokuserat på att inte använda samma maktspråk som mobbare och förtryckare. Vi tror att elever som mobbar egentligen är rädda elever och de behöver inte skrämmas ytterligare.
I praktiken innebär det att man inte har samtal med en elev för att ”skrämma” den till korrekt beteende. Tvärtom så frågar man vilken hjälp han/hon behöver av oss vuxna för att sluta med trakasserierna dvs. vi startar ett samarbete med eleven.
Föräldrarna informeras ALLTID. Om det är viktigt att ringa hem för en trasig glasruta så är det ännu viktigare att ringa hem för ett ”trasigt hjärta”. Dokumentation av vad som sagts och gjorts är viktigt för att få en samlad bild av varje elevs totala skolsituation.
Samtliga vuxna på skolan arbetar aktivt förebyggande och åtgärdande mot mobbning och trakasserier. Vissa vuxna har mer erfarenhet än andra av vårt sätt att arbeta - dessa hjälper och stödjer de mer oerfarna. Samtliga klasser har sedan läsåret 03-04 undervisning i ”Livskunskap”. Det utgår från ett studiematerial med olika häften för varje årskurs. Ämnet tar upp hur man förhåller sig till varandra - kamratskap, mobbning, sexuella trakasserier, rasism mm. Varje klasslärare eller mentor (även ämneslärare) håller i detta ämne i sin egen klass.
År 0-3: Skolledningen har gett uppdrag till alla lärare att ha “Kompissamtal” i sina respektive klasser. År 4-5: Två elever från varje klass samlas tillsammans med en lärare och skolpsykologen i ett Trygghetsråd som träffas 40 minuter varje vecka. Eleverna informerar läraren om elever som blir utsatta, trakasserar andra, samt även om annat som gör dem otrygga i skolan – på lektioner, raster och på väg till och från skolan. Tillsammans samråder man om lämpliga åtgärder. Läraren har alltid ansvaret för åtgärdernas genomförande.
År 6-9: Trygghetsråd i dessa klasser varannan vecka enligt samma principer som för år 4-5. Åtgärder vid mobbning: Vid misstänkt mobbning kallas den utsatte alltid för samtal. Därefter kallas mobbaren (eller mobbarna en och en) för att de ska få klart för sig att skolan inte accepterar detta och att mobbningen ska upphöra omedelbart. Mobbaren/mobbarna får själva ge förslag på hur skolan kan hjälpa till. Föräldrarna informeras alltid samma dag.
Efter en tid (c:a 2 veckor) följs detta upp genom samtal med den mobbade respektive mobbarna.
Tipstelefon: Nytorpsskolan har nyligen inrättat en ”Tipstelefon” – ett telefonnummer som vem som helst kan ringa till och tipsa om saker som påverkar tryggheten i skolan.
Kompissamtal Kompissamtal är en metod som hämtats från en bok av Lars Edling. Kompissamtal – kommunikation istället för tystnad eller våld. Barnen sitter i helklass med sin lärare och ytterligare en person. Under strukturerade former får de berätta om konflikter - först dessa som de löst och därefter om det finns några som är olösta. Det är noga att man inte ”anger” varandra utan man presenterar ”ledtrådar” så att den ”skyldige” får möjlighet att känna igen sig och själv kunna ge sig tillkänna. I gruppen får man sedan hjälp att lösa sina konflikter. På detta vis stärker man elevernas känslomässiga medvetenhet i sociala sammanhang.
Trygghetsråden Två elever från varje klass träffas tillsammans med två personal. Eleverna berättar vad de sett som påverkar tryggheten i skolan. De berättar både vad som händer mellan elever och vad som händer på lektioner mellan lärare och elever. Lärarnas attityder och atmosfären i klassrummet påverkar elevernas inlärningsförmåga.
Trygghetsgruppen
Skolans Trygghetsgrupp består av rektor, skolpsykolog, fritidsledare och 3 lärare. Skolpsykologen handleder och vidareutbildar personalen.
RESULTAT
Metoderna för konfliktlösning och Antimobbning har använts sedan höstterminen –95 och generellt tycker man att de har fungerat bra. Personalen som arbetar med konfliktlösning mellan de äldre eleverna märker en tydlig skillnad mellan de elever som haft Kompissamtal i de första skolåren och de elever som inte haft det. De elever som haft Kompissamtal klarar av att förklara hur de upplevt situationen och kan också ta in hur den andre upplevt situationen. Konfliktlösningarna mellan dessa elever går ofta ganska snabbt och smärtfritt till. De elever som kommer inflyttande från andra skolor är betydligt mer misstänksamma mot personalen och har svårt att ta emot hjälp av vuxna vid konflikter.
Konfliktlösningsplanen är en viktig del i att förebygga mobbning, utstötning, rasism och sexuella trakasserier.
Antimobbningsplanen fungerar bra i de fall då mobbningen inte har pågått allt för länge. Mobbning är ett av de svåraste fenomenen att motverka. Då mobbning av en elev har pågått länge är oftast eleven så ”skadad” att det är svårt att återupprätta den förstörda självkänslan och vara kvar i samma miljö. Mobbning och trakasserier kommer alltid att förekomma – det finns ingen modell som kan ta bort detta fenomen helt – det kommer nya uppdrag ständigt - man får bara inte ge upp och förtröttas i arbetet mot det.
*Nytorpsskolan har nu bytt namn till Hammarbyskolan och arbetar inte heller efter ovanstående modell. Min tolkning är att Nytorpsmodellen lade ansvaret på de vuxna/pedagogerna i skolan och inte på barnen, vilket inte uppskattades av de vuxna.