”De barn vars hemmiljö avviker mest från skolnormerna blir också de stora förlorarna i skolan” Ur boken Samspel För Förändring av Britta Liljegren

Abstract: Skolvårdande instanser i Sverige träffar oundvikligen på särbegåvade elever; och ofta av fel anledningar. Deras beteende har tolkats som symptom på allahanda sociala och kanske psykologiska problem när de i själva verket de är understimulerade och förstår inte alltid sin egen tillvaro och andras reaktion på dem som särbegåvade. Denna korta artikel diskuterar på ett mycket översiktligt och okomplicerat sätt vilka dessa barn i skolan är, deras sociala sammanhang, psykiatriska aspekter och i någon mån också fysiologiska aspekter av särbegåvning. Problematiken är mer komplicerad än vad en kort översikt som denna kan förmedla. Läsaren bör konsultera den empiriska forskning som finns för att bättre förstå denna komplexitet som sällan eller aldrig gör handhavandet av denna grupp individer kan standardiseras.

Hela artikeln

Referenser:
Brackmann, A. (2005). Jenseits der Norm: hochbegabt und hoch sensibel? Die seelische und soziale Aspekt eder Hochbegabung bei Kindern und Erwachsene. Stuttgart, DE: Klett-Cotta.
Geak, J. G. (2009). Neuropsyhological characteristics of academic and creative giftedness. I L. V. Shavinina (Red.), International handbook on giftedness (ss.261-273). Dordrecht, NL: Springer.
Hyatt, L. A., & Cross, T. L. (2009). Understanding suicidal behavior of gifted students: theory, factors and cultural expectations. I L. V. Shavinina (Red.), International handbook on giftedness (ss.537-556). Dordrecht, NL: Springer.
Lui, Y. H., Lien, L., Kafka, T., & Stein, M. T. (2005). Discovering gifted children in pediatric practice. Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics, 26, 366-369.
Persson, R. S., & Kullander, A. (Red.). (2014). Se mig—också! Om särbegåvades utsatthet. Socialmedicinsk tidskrift, 91(2), 112-187 (kan laddas ned gratis från tidskriftens hemsida)

Artikel i DN 2016 - Tonårstiden särskilt utmanande

Se även:
Barns utveckling
e-boken Utanför Ramarna

Filuren funderar: Varför får oftast en begåvad musikelev sin undervisning i gehör på rätt nivå medan en begåvad matte-elev sällan får gehör för att få sin undervisning på rätt nivå?